Så var det dags för en årsresumé igen. Jag har egentligen inte så mycket att säga om saken men det får bli en sammanfattning och lite allt möjligt i inlägget iallafall. Det här året har nog varit en av dom bästa faktiskt. Egentligen har det inte hänt så mycket märkvärdigt bra saker men det har ändå varit ett bra år. Det som har varit bra under året är att jag växt så otroligt som person. Och för varje dag har jag gjort nya framsteg och jag vet att jag kommer fortsätta att utvecklas på samma sätt oavsett vad som väntar. Ingenting förändras förutom att vi får skriva 2015 istället för 2014. På vilket sätt har jag växt som person då? Jo, jag har lärt mig att inte ta någonting för givet. Jag har lärt mig att man verkligen måste ta tillvara på den tiden man har för man lever inte för alltid. Det gör heller inte personer runtomkring oss. Ena dagen kan man ha sina vänner eller sin familj hos sig, och nästa dag kan allt vara förlorat. Det här är kanske ingen positiv insikt i en resumé men jag ser det inte som något negativt. Denna insikt har faktiskt gjort att jag känner mig mer stolt över mig själv. Jag har börjat att försöka vara snällare mot mig själv än vad jag varit förut. Och allt det här började efter olyckan. Jag har aldrig riktigt trott på mig själv och fått känna att jag duger som jag är och att jag klarar mer än vad jag tror. Men efter olyckan framförallt har jag jobbat på att inte vara så hård mot mig själv. Jag vet att jag duger som jag är, för det är det som gör mig till Elin. Och jag har också börjat jobba på att ta itu med saker som hindrar mig i livet. Jag har också verkligen jobbat på att försöka sluta se mig som ett offer och istället se mig som en vinnare. Och genom att sluta se mig som ett offer har det också hjälpt mig att faktiskt få lite mer skinn på näsan. Jag känner mig verkligen som en vinnare som har vunnit tillbaka sitt liv. Listan på saker jag lärt mig kan göras lång. Men en sak som verkligen är värd och nämnas är att jag äntligen blev godkänd i matten och därmed är färdig med den. Åtminstone för nu. Man vet ju aldrig om jag måste ta itu med den igen. Nästa år har jag ingen direkt målsättning, men det är möjligtvis att fortsätta som nu med att fortsätta utvecklas. Och kanske att försöka blogga oftare.