Inte en vanlig människa?

Det är mörkt och natt, man skulle kunna tro att det är en helt vanlig natt. Men det är natten till den 31 oktober. Den tiden på året då alla spöken och vampyrer är som mest aktiva. Man ryser av bara tanken, och då ska jag berätta för dig att detta är bara början. Det prasslar i löven. Inte en själ är ute. I husen lyser det några få fönsterlampor. I vissa hus lyser det inte alls. En del har ställt ut pumpor med ljus i som står och lyser. Allt verkar vara en vanlig fridfull oktobernatt.
Angelica är på väg hem från en kompis. Tanken var att hon skulle varit hemma för längesen, men hon stannade kvar några timmar till. Klockan närmar sig 12. Angelica valde att gå genom skogen hem, det går snabbast. Hon har svårt att se vart hon går för den tjocka dimman. Hon vet inte om hon är kvar på stigen eller om hon är mitt ute i ingenstans. Det är kusligt på något sätt, men hon vet inte vad det är som är kusligt. Magkänslan säger att hon bör skynda sig hem. Angelica tar fram mobilen för att få lite ljus så hon ser vart hon är. Hon ser sig omkring. Allt hon ser är träd, träd och åter träd. Hon har gått av stigen för längesen. Angelica vill vända om och gå tillbaka till stigen, men någonting säger att hon bör fortsätta. Hon väljer att lyda även den här gången. Hon fortsätter att gå rakt framåt och lyser med mobilen. För en kort stund släcks skärmen ner och allt blir kolsvart igen. Angelica börjar få synen tillbaka efter att den har försvunnit en kort stund eftersom hon har använt mobilen som ficklampa. Då ser hon en figur som liknar en man. Han är väldigt lång, säkert runt 2,10 och han har bakåtslickat hår. Hon börjar springa åt ett annat håll än det hon kom ifrån. Hon hör att mannen springer efter henne. Men hon ser inte gropen som är rakt framför henne och faller. Hon ramlar ner i gropen, och allt blir tyst och svart.
Angelica ser hur mannen står och tittar på henne där hon ligger i gropen. Hans ögon är röda och han har en mantel på sig. Då förstår hon att det hela är mycket allvarligt. Vampyren hoppar ner i gropen och biter henne. Men bara lite, men det räcker för att hon ska svimma.
Angelica vaknar efter att ha varit avsimmad ett tag. Men hon mår inte så bra. Hon slänger sig på marken och kräks. Hon förstår inte riktigt vad som hänt. Hon får återigen ett SMS på hennes mobil. Hon tar upp den men hennes fingrar är likbleka. Varför var dem de? Hon ser sig omkring. Vampyren är borta. Angelica tar sig upp ur gropen och börjar sin promenad hem. Hon visste inte riktigt åt vilket håll hon skulle gå åt eftersom hon redan var vilse när hon började springa när vampyren jagade henne. Men hon tar mod till sig och väljer ett håll som magkänslan tycker känns bra. Hon går i timmar och tycker hon håller på att gå åt fel håll, men eftersom magkänslan säger till henne att fortsätta så gör hon det. Det börjar ljusna. Angelica ser att hon närmar sig ett bostadsområde. Kan hon ha kommit hem ändå, trots att hon har varit vilse? Hon börjar springa mot husen. Hon springer lite snabbare än vanligt. När Angelica kommer fram ser hon sig omkring. Det var inte rätt. Hon har kommit till en annan stad. Angelica tar fram sin plånbok för att leta efter busskortet. Hon vet att hon måste ta sig hem fort, eftersom hon skulle ha varit hemma för längesen. Nu har hon varit borta hela natten.
När hon har hittat busskortet letar hon upp en busshållsplats. Åseby 1 km står det på en skylt. Vart var hon egentligen om det var 1 kilometer till Åseby och Åseby ligger 5 mil ifrån där hon bor? Och hur kan hon ha lyckats gå så mycket fel? Hon tittar på klockan. 06.45. Nästa buss går inte härifrån förrän 08.10. Skulle hon vänta på bussen eller skulle hon försöka gå hem? Angelica väljer att vänta på bussen. Hon skulle ändå inte komma hem något snabbare för att hon gick.
När hon går på bussen är det en kvinna som skriker:
-Släpp inte på henne. Ser ni inte att hon inte är en vanlig människa?
-Alla har rätt att åka buss, svarar busschauffören.
Angelica kliver på bussen och ser hur allas blinkar vänds mot henne. Varför gör dem det? När Angelica hittat en plats åker bussen iväg. Men hon tycker att bussen kör väldigt långsamt. Varför kör den så långsamt? I samma stund ser hon sin spegelbild i bussens fönster. Då förstår hon varför hon drar till sig så mycket uppmärksamhet. Hon är ingen människa längre.

Kommentera här: